Sambo och boende – så undviker ni vanliga fällor

Att flytta ihop som sambo är ofta en stor och fin milstolpe: ni delar vardag, kostnader, hem och framtidsplaner. Men just därför blir det också extra jobbigt om något går fel – praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt.

Den här guiden från vvibo.se – Vi vill bo hjälper er att få koll på boende, ägande, kostnader och avtal när ni blir sambor, så att ni kan fokusera mer på relationen och mindre på oro.

Målet: att ni ska kunna säga “vi vill bo tillsammans” – utan att hamna i onödiga konflikter eller ekonomiska överraskningar.

Varför måste sambor tänka på juridik och ekonomi? ⚖️

Att vara sambo är inte samma sak som att vara gift – varken juridiskt eller ekonomiskt.

Några viktiga skillnader:

• Som sambor räknas ni som två egna personer, inte ett “ekonomiskt paket”

• Ni har inte automatiskt rätt till varandras egendom

• Vid separation gäller sambolagen – men bara på vissa saker (t.ex. gemensam bostad som köpts för att bo i tillsammans och gemensamt bohag)

• Vid dödsfall är sambor betydligt sämre skyddade än gifta om man inte skrivit avtal/testamente

Det här betyder inte att ni måste förvandla relationen till ett juridikprojekt – men ni vinner mycket på att prata igenom några saker i lugn och ro.

Steg 1: Vem äger bostaden – och hur? 🏠

En av de viktigaste frågorna att reda ut är vem som äger vad.

Olika scenarier

1. 🧍‍♂️ En äger bostaden sedan innan

   • Ena parten äger bostadsrätten/villan

   • Den andre flyttar in

2. 👫 Ni köper bostaden tillsammans

   • Ni står båda på kontrakt och lån

3. 📝 Ni hyr boende (hyresrätt eller andra hand)

   • En eller båda står på kontraktet

I varje scenario är det bra att tydligt veta:

• Vem står på kontraktet?

• Vem äger vad?

• Vad händer om ni separerar?

Om en äger och den andra flyttar in

Det här är vanligt – och en källa till missförstånd.

Den som äger:

• har tagit lån, betalad insats, står för värdeökningen och risken
  Den som flyttar in:

• brukar bidra till löpande kostnader (hyra/avgift, el, mat osv.)

Det är smart att:

• prata igenom hur mycket den inflyttande ska betala per månad

• vara tydliga med att ägandet inte förändras bara för att man bor där

• fundera på om den som flyttar in ska köpa in sig med tiden (och hur det i så fall ska gå till)

Steg 2: Fördela kostnader – rättvist istället för “50/50” 💰

“Månadskostnaderna delas 50/50” låter ofta rättvist, men är inte alltid det.

Saker som brukar ingå i gemensamma kostnader

• Boendekostnader

  • hyra eller avgift

  • el, värme, bredband

• Mat och hushåll

  • gemensamma matinköp

  • hushållsprodukter (toalettpapper, tvättmedel osv.)

• Försäkringar (t.ex. hemförsäkring)

• Eventuell parkering/garage

Här kan ni tänka på två sätt:

1. Allt 50/50

Passar om:

• ni tjänar ungefär lika mycket

• båda känner att det känns rättvist

Fördel: enkelt.
Nackdel: kan kännas orättvist om en tjänar mycket mindre.

2. Fördelning efter inkomst (%)

Exempel:

• Person A tjänar 60 % av hushållets totala inkomst

• Person B tjänar 40 %
  Då kan ni dela gemensamma kostnader 60/40.

Det kan upplevas mer rättvist, särskilt om inkomsterna skiljer sig tydligt.

Bra rutin: gemensamt konto för gemensamma kostnader 🧾

Ni kan:

• ha ett gemensamt konto dit ni varje månad för över en bestämd summa

• betala hyra/avgift, el, mat osv. från det kontot

Fördelen:

• tydlig skillnad mellan “våra gemensamma kostnader” och “mina egna pengar”

• minskar konflikter om vem som betalat vad

Steg 3: Sambolagen i korthet – vad händer om ni separerar? 📘

Sambolagen gäller bara för sambor – och bara för viss egendom.

Förenklat:

• “Samboegendom” är:

  • bostad inköpt för att ni ska bo där tillsammans

  • bohag (möbler osv.) som ni skaffat för gemensamt bruk

• “Samboegendom” delas lika vid separation – om någon begär bodelning

• Saker som inte räknas som samboegendom:

  • bostad som en ägde innan, och inte köpt för er gemensamma skull

  • pengar, bil, fritidshus, aktier osv.

Det betyder t.ex.:

• Om en av er köpte en bostadsrätt innan ni blev tillsammans för att bo där själv, och den andre senare flyttar in → den bostaden räknas ofta inte som samboegendom.

• Om ni köper en bostad tillsammans för att bo i som par → den räknas normalt som samboegendom.

Det här kan bli krångligt – men poängen är:
👉 Sambolagen delar inte automatiskt allt 50/50. Det handlar om bostad + bohag som köpts för att ni ska bo tillsammans.

Steg 4: Sambokontrakt/samboavtal – när ni vill bestämma själva ✍️

Om ni inte vill att sambolagens standardregler ska gälla fullt ut, kan ni skriva ett samboavtal.

Med samboavtal kan ni t.ex.:

• bestämma att viss egendom inte ska delas vid separation

• tydliggöra vad som är den enes respektive den andres

Exempel:

• Ni bor i en bostadsrätt som en av er äger sedan tidigare och vill inte att den ska bodelas vid separation → kan skrivas in i samboavtal.

• Ni vill klargöra att vissa möbler eller saker alltid tillhör en av er.

Ett samboavtal kan:

• minska risken för konflikter vid separation

• ge trygghet även nu, när allt är bra, eftersom ni vet vad som gäller

Det viktiga är inte att dokumentet är avancerat, utan att ni har pratat igenom det och är överens.

Steg 5: Praktiska saker att prata om innan ni flyttar ihop 🗣️

Förutom juridik och ekonomi är det några vardagsfrågor som är bra att vara ärliga om.

🧹 Städning och hushållssysslor

Prata om:

• Vem gör vad?

• Hur ofta städar ni?

• Vad är “tillräckligt städat” för er?

Många konflikter handlar inte om pengar – utan om känslan av att en “drar mer lass” hemma.

🍽️ Mat och vanor

• Handlar ni mat tillsammans eller var för sig?

• Delar ni på alla matkostnader eller har ni vissa dagar var?

• Har någon särskilda kostvanor (vego, allergier, specialkost)?

🧑‍💻 Jobb, studier och hemmatid

• Jobbar någon hemifrån mycket?

• Behöver någon tystnad vid vissa tider för plugg/arbete?

• Hur gör ni med besök, vänner, familj som hälsar på?

Vanliga fällor – och hur ni undviker dem ⚠️

Fälla 1: “Vi pratar inte om pengar för det känns tråkigt”

Risk:

• Underliggande känsla av orättvisa

• Surhet över kostnader, utan att allt sägs rakt ut

Lösning:

• Ta ett bestämt prat om ekonomi innan ni flyttar ihop

• Bestäm hur ni delar kostnader och dokumentera gärna (enkelt i anteckning)

Fälla 2: “Det löser sig med tiden”

Det gör det ibland – men inte alltid.

Saker som “löser sig” kan bli problem om:

• någon förlorar jobbet

• ni separerar

• en har lagt mycket mer pengar än den andre “på känsla”

Bättre:
👉 Hellre bestäm något tydligt nu – ni kan alltid justera senare.

Fälla 3: “En står på allt, men båda betalar”

Om en står på:

• lån

• kontrakt

• ägande
  …och den andra betalar en stor del av allt – kan det kännas orättvist om relationen tar slut.

Lösning:

• Antingen: anpassa betalningen (t.ex. den som äger betalar mer)

• Eller: skriv avtal om att den som betalar också ska kompenseras på något sätt vid ev. separation

Checklista – flytta ihop som sambor ✅

Kopiera och bocka av tillsammans:

Boendet

• Vi vet vem som äger/hyr bostaden

• Vi har pratat om vad som händer med boendet om vi separerar

Ekonomi

• Vi har bestämt hur vi delar på boendekostnader

• Vi har bestämt hur vi gör med mat och andra gemensamma kostnader

• Vi funderar på (eller har skapat) ett gemensamt konto för hushållet

Juridik

• Vi vet i stora drag vad sambolagen innebär

• Vi har funderat på om vi behöver samboavtal

• Vi vet att vi kan skriva ner överenskommelser, inte bara “ta i hand”

Vardag

• Vi har pratat om städning och hushållssysslor

• Vi har pratat om gäster, vänner, familj och besök

• Vi har pratat om hur vi behöver ha det hemma för att må bra (tystnad, ordning, rutiner)

FAQ – Vanliga frågor om sambo och boende ❓

1. Behöver alla sambor skriva samboavtal?
Nej, det är inget krav. Men det kan vara väldigt bra om:

• en av er äger bostaden sedan tidigare

• ni har olika mycket pengar/insatser i boendet

• ni vill undvika osäkerhet kring hur saker delas vid separation

2. Om vi köper lägenhet tillsammans, måste vi äga 50/50?
Nej. Ni kan äga i andra fördelningar (t.ex. 70/30) beroende på insats och betalning. Det viktiga är att ägandefördelningen framgår tydligt i köpehandlingar och att ni båda förstår vad det innebär.

3. Vad händer med möbler och saker vid separation?
Sådant som räknas som gemensamt bohag som skaffats för ert gemensamma hem omfattas normalt av sambolagen och kan delas. Saker ni haft sedan innan, eller som är tydligt personliga, kan ligga utanför. Att spara kvitton och ha viss ordning kan underlätta.

4. Är det “opersonligt” eller “misstroende” att prata avtal med sin partner?
Det kan kännas ovant, men många upplever tvärtom att det ger trygghet. Ni pratar inte om avtal för att ni tror att det ska ta slut – utan för att ni vill vara schyssta mot varandra oavsett vad som händer i framtiden.

5. Vad är viktigast: kärlek eller juridik?
Kärleken, såklart. Men juridik och ekonomi påverkar vardagen mer än man tror. Genom att ha grundläggande koll, och göra ett par kloka val, kan ni skapa förutsättningar för en lugnare och mer stabil relation.

Avslutning – bo tillsammans med trygg känsla 💛

Att bli sambor är ett stort steg – fint, roligt och ibland lite läskigt. Genom att prata öppet om pengar, boende, ägande och vardag redan innan ni flyttar ihop, slipper ni många onödiga konflikter längre fram.

På vvibo.se – Vi vill bo vill vi göra det enklare att bo tillsammans på ett sätt som känns både rättvist och tryggt. Kärlek och struktur går faktiskt att kombinera. Ta en kväll, gå igenom den här guiden tillsammans och skapa just ert sätt att vara sambor – med både hjärta och hjärna.